"Tell me can you ask for anything more? "

Jävlar! Vad sjukt bra! Bruce har gjortt en låt som är med i den kommande filmen "The Wrestler", och låten heter likadant. Den absolut bästa låt jag hört på en bra lång tid, repeat hela dagen hittils. Ibland räcker det med en gitarr och ett piano för att skapa magi rent utsagt. Det låter så äkta, så bra och folk borde lyssna på texter mer! Inget jävla idoltjaffs eller liknanade som spelas på radio hela tiden. Real music licksom! Nu längtar jag bara ännu mer till den kommande skivan.

Leeedig

Idag är dagen då ledigheten infann sig. Efter att ha slutfört magisteruppsatsen igår (det återstår lite korrekturläsning) så är jag ledig till fem dagar har passerat det nya annalkande året. No work, no school! (låter iofs mer som någon som går på soss!) Skönt värre! Dagen började lite smått med att telefonen ringde och jag blev tvärväckt och som vanligt tog det några sekunder innan jag fatta va det var som lät. Som så många gånger förr så förnekar jag alltid att den som ringde väckte mig. Ingen aning varför. "Väckte jag dig?" "Nejnej, jag har varit uppe en stund", Varför säger jag inte inte bara som det är för: "Ja, jag låg och sov asskönt och kunde lätt sova några timmar mer. Det är ju trots allt första dagen på julledigheten!". Nej, istället ljuger man den andre rakt upp i... telefonen?. Nåväl, det var bara att pallra sig till gymmet och ge axlar och bröst en rejäl omgång. Ikväll ska det också försökas handlas julklappar, som vanligt har jag dock inte en jäkla aning vad jag ska köpa. Måste också hämta ut biljett till morgondagens tillställning. Pompa och ståt på Sigurd när Fools Gold går av stapeln. Förfest här imorrn förmiddag. Smått skumt att sälla klockan för att man ska upp till ölen. Anledningen är att det är fest där mellan 14 och 02. Kommer nog bli skitkul! Bara peppa ikväll! Apelsiner svider på läpparna och har gjort så hela livet. Finns inget bra med färska apelsiner.

Nattblogg

Jag är trött. Sjukt jäkla trött. Sådär trött så att sitta är det näst bästa som finns efter att ligga. Igår natt kunde jag inte somna förren runt fyra. Såklart kommer hantverkarna hit runt halv nio och ringer på, trots att fläkten skulle stå i köket och blåsa och livas i ytterliggare tre veckor. Dock så hade dom fått order om att riva ut resten av köket, det lilla som finns kvar där, för att börja lägga golvet redan idag. Inte mig emot! Så imorgon så hoppas jag dom blir klara och då åker allt här i rummet in i köket. Då är det bara mattläggaren kvar.Men eftersom dom var tvungna att riva ut resten (däribland kylskåpet), så försvann ytterligare kvadratmeter att röra sig på. Kylen står nu alldeles intill mig här vid datorn och resten av rummet är fyllt med bråte, kastruller och annat som man kan snubbla på och dö en lagom pinsam död av. Jag försöker också ibilla mig att det är lagom kylskåpstempratur ute, så när kylen nu är urkopplad hänger min matlåda för morgondagen ut genom fönstret i en kasse. Vi lever väl på 2000-talet! Nu ska jag försöka mig på en terrängmarch till sängen genom rummet.

Back to the civilization

Så skulle man kunna uttrycka det. eller nä, det va att ta i. Jag har nämligen fått tillbaka mitt Internet efter ett(!) helt dygn utan. Nu va det ju så ändå att jag hade massa att göra som hade med just Internet att göra. Inte minst till magisteruppsatsen. Nog tjatat, nu ska jag göra bankärenden och laga pytt i panna. Ägg och rödbetor såklart obligatoriskt. Mums!

Bilder och åter bilder

Har spenderat senaste timmen åt att lägga upp en massa bilder på ansiktsboken så att folk kan ta del av mig och mina älskade vänner. Jäkligt kul är det om inte annat, nu en iskall vinterkväll, att gå igenom alla album och bilder man har från gamla och godare tider. Man dras tillbaka till den tiden på något sätt och jag kan komma på mig själv sitta och skratta en massa här i mörkret. Den tidigare delen av kvällen spenderades på andra sidan stan med kära vänners sällskap. Filmkväll stog skrivet på tapeten och glass för tre av fyra (perfekt att värma sig med när det är iskallt ute). Samvetet fick ,ur en hälsosynpunkt, en rejäl kalldusch när jag smockade i mig en hel Ben & Jerry's. Illamåendet har också infunnit sig lagom mycket senaste timmarna. Det fanns dock dom som var värre. Nu ska jag dricka iskallt vatten i massa och kika på den här videon ännu en gång. En av världens bästa låtar någonsin (kanske THE ONE). Natthälsningar ifrån undertecknad.

Jag lever intill Gazaremsan

Min lägenhet har sett ut så i närmare tre veckor, som något mutförsök att få en uppehälle vid vid Gazaremsan. Eller rättare sagt ett misslyckat sådant. Jag har nämligen lyckats få en vattenskada under golvet i köket och hantverkarna som ska få köksgolvet tillbaka till Sahara är långsammare än folk som ska knyta sina Converseskor fulla. Första veckan va dessa brilijanta megamuppar här och rev upp golvet och tog loss alla köksmöbler och placerade dessa mitt i vardagsrummet. Det tog väl två timmar. Sedan har en rörmockare varit här och lagt på lite silikon. Trettio minuter där. And that's it ladys and gents. På tre veckor. Nä ,just det, jag lyckades tjata på föreningen att dra en skarvsladd till spisen så jag kan laga mat iaf.Fem minuter tog det. Det gick inte alls dom första två veckorna. Att laga mat intill sängen där spisen nu står är ingen höjdare, med en ständigt rädsla att mitt defektka brandlarm helt plötsligt ska fungera. Det ska visst in en fläkt också som ska troka betongen som dom redan kunde sätta in första veckan, men myten att hanverkare är sega bekräftast med var dag som går. Det hjälper visst inte att ringa och tjata på dessa herrar som ständigt lovar en massa.

Tack och lov betalar jag inte ett öre för kalaset, det står föreningen för. Plus jag får välja ett nytt golv. Alltid någonting iaf. Femtiosextusen femtioörestuggumin kostade visst självrisken. Nu väntar jag på en folkhop av arga tanter, beväpnade upp till hakan med rullatorer och brödkavlar, som kommer att utlysa en häxjakt på mig då föreningens pengar spenderas friskt på mig. Eller så försöker grannarna smyggasa ihjäl mig genom att koka fisk som någon i detta trapphus alltid gör på onsdagar. Stinker hemskt, som bara kokt fisk kan göra. Nu ska jag stänga av tv'n. Av det lilla jag sneglat härifrån kungastolen har jag uppfattat att programet är något slags humorprogram med Gudrun Schyman som gäst. Kan det bli värre?

Trädtjuvarna

Den här lilla berättelsen handlar om kompisar. För att inte avslöa dessa personers riktiga identitet så kallar vi dom vi namnen Rikard och Jaques. Efter en kväll på den lokala studenkåren med fest och ståhej så kom en del folk överrens om att gå på efterfest på stan med kompisar blandat med främlingar. Det som händer så lätt när alkoholen rusar i blodet och man är riktigt pratglad är att man då kan hamna en bit efter resterande sällskap på vägen till efterfesten, vilket Rikard och Jaques också gör. På deras färd ner på stan så går dom stillsamt på cykelbanan där också en massa träd finns planetrade på rad.
-"Tänker du på samma sak som jag?" utbrister Rikard.
Det gjorde också Jaques, som då tog på sig sina handskar.
-"Vi tar med trädet på efterfesten" är det sista Jaques säger innan dessa båda män försöker bryta loss trädet. Det hela fungerar ju inte så bra, då det här trädet, som många andra, har en tjock stamm som är hårdare än både Rambo och Rocky. Efter en del försök så ger herrarna upp och bestämmer sig för att traska vidare till efterfesten.
-"Aja, skitsamma...fan skulle vid med trädet till egentligen. Fatta om vi kom till efterfesten med ett stort jävla träd" säger Rikard och skakar på huvudet.
-"Vadå, det är ju skitcoolt." Får han till svar av Jaques.
-"Aaaa, om inte annat så skulle jag ju kunna ställa det i min trappuppgång som en prydnad"